Double-crossed and death-marched date/January twenty-eight

Idag dog både allas vår Fjodor Dostojevskij (1881), och poeten Joseph Brodsky (1996). Strofen i rubriken är hämtat från Seamus Heaneys minnesdikt över Brodsky.

Bengt Jangfeldts bok, Språket är Gud, är delvis en biografi över poeten. Men mest är det som undertiteln säger, anteckningar om Brodsky. Bengt Jangfeldt själv kom att bli nära vän med denna Nobelpristagare.

Det finns mycket intressant om poeten i boken. Visst beskrivs Joseph med kärlek från Jangfeldts sida, men det är inte idel skönmålningar. Som alla sanna konstnärer hade Joseph sina minst sagt osmickrande sidor. Han gjorde rasistiska uttalanden (ukrainarna är det dummaste släktet) och dömde överlag folk utan att ge dem en andra chans. Erkände han däremot din intelligens, skulle ni för alltid förbli de bästa av vänner. (Nicole Krauss imponerade tydligen på honom med sina dikter – fastän han inte tyckte att de var bra…)

Boken är inte ett personligt porträtt av Joseph på det sättet att vi verkligen kommer honom in på skinnet. Att han gifter sig och har barn nämns bara i förbigående. Desto mer tyng läggs vid hans litterära liv, översättningsproblematik, poesin som överlägsen all annan konst och hans små excentriciteter.

Brodsky förvisades 1972 från Sovjetunionen. Han hamnade i USA tack vare sin store idol och inspiration W.H. Auden. Brodsky fortsatte att skriva poesi främst på ryska. Han lärde sig aldrig engelska tillräckligt bra för att skriva poesi – men essäer på engelska upptar däremot en stor del av författarskapet.

Det är en tänkvärd bok. Här finns mycket intressant. Så där så att man bara måste stryka under och kommentera i marginalen. Han har dessutom så många beröringspunkter ur min egen biografi; han bodde i Ann Arbor och undervisade på samma universitet som min far gjorde när vi bodde i USA, han gifte sig i Stockholms stadshus där jag tillbringat många sommrar och han var en riktigt ostrukturerad människa, lite slarvig som inte alltid tänkte igenom hela tanken..

Språket är Gud är en fenomenal inkörsport för at förstå sig på Bordskys poesi (jag har själv ännu inte läst honom). Lättläst, om än att Jangfeltds språk i den här boken är långt ifrån det men vilken han skrev han skrev Majakovskijbiografin Med livet som insats, som ju fick Augustpriset.

Titel: Anteckningar om Joseph Brodsky Språket är Gud
Författare: Bengt Jangfeldt
Antal sidor: 367
ISBN: 978-91-46-21960-6

Det här inlägget postades i Av Sofia, Fackbok, Lyrik, Recension och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Double-crossed and death-marched date/January twenty-eight

  1. Jag håller helhjärtat med om allt ovanstående. Bra reflektioner! Sedan att docent Jangfeldt ibland tillåter Nobelpristagare Brodksij vända sig till honom med de familjära orden ”men du Bengt…” får man bara ta och svälja. Skulle inte vilken slavist som helst gjort detsamma?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s