Jane Eyre

Äntligen! Ja, äntligen är den utläst, älskade Jane Eyre. Jag började förra året, innan vi skulle gå och se den på dramaten och fastnade kring 100 sidor. I år började läsa den i oktober med Kulturradions bokcirkel, men efter 210 sidor fastnade jag återigen, en flytt kom emellan och jag tappade sugen att fortsätta läsa när jag redan var efter i läs-schemat. Men, när jag i tisdags skulle plocka upp något nytt att läsa tänkte jag att jag skulle ta och avsluta några under året påbörjade böcker. På nattduksbordet låg Jane Eyre och på tre dagar har jag tagit mig från sidan 210 till 525!

Jag har läst och sedan lyssnat på kulturradions bokcirkel (man kan ladda ner programmen som podcasts). Att lyssna på deras samtal har gett en läsningen en ytterligare dimension. Jag ser att det finns skolklasser som utnyttjat bokcirkelns förträfflighet, och jag kan tänka mig att det varit väldigt givande för dem, och något jag själv skulle kunna tänka mig att använda i framtiden. Själv önskar jag att diskussionerna hade varit något mer djupgående än det var.

Själva boken. Jag fattar inte att jag dröjt så fruktansvärt länge med läsningen, och att den blivit så ryckig. Men samtidigt så gillar jag den utdragna läsningen. Det är en ganska långsam berättelse, den kräver sin tid. Så att läsa de sista 315 sidorna på tre dagar var inte särskilt idealiskt, vissa partier var jag inte särskilt fokuserad och skumläste nästan lite.

Jag är förvånad över innehållet. Den innehåller så mycket mer än jag hade tänkt mig. Den är så mycket mer än en kärlekshistoria! Det handlar om kvinnans ställning och kvinnans möjlighet till liv i 1800-talets England. Så mycket ”politik” och moral. Vad som präglar 1800-tals kvinnan och mannen. En upproriskhet mot samhället. Ett ifrågasättande. Det går att läsa Jane Eyre på så många sätt, kärlekshistorien mellan Jane och Mr. Rochester är absolut central, men det finns så mycket annat att fästa sig vid. Att läsa den som en kärlekshistoria känns som den enkla läsningen. När jag i framtiden ska rekommendera läsningen av Jane Eyre kommer jag vilja lyfta fram de andra delarna, tidssnittet, framför kärlekshistorien.

Nu borde jag väl ge mig på något av de andra systrarna. Svindlande höjder står påbörjad i bokhyllan. Sen har jag Familjen Brontë. En brevbiografi av Juliet Barker också. Det verkar främst vara Charlottes brev som utgör stommen, det vore särskilt spännande att läsa om hur hon själv tänkte kring Jane Eyre som när den kom ut var radikal i sin kvinnosyn och förhållningssätt till kärleken.

I januari ska Kulturradions bokcirkel förkunna vilken vårens bok blir och vilka vårens deltagare är, jag vill absolut läsa fler böcker tillsammans med Kulturradions bokcirkel och väntar med spänning på förkunnandet. Blonde som de läst tidigare har jag laddad hem podcasten till, kanske kan jag ge mig i kast med den i sommar.

Titel: Jane Eyre
Författare: Charlotte Brontë
ISBN: 978-91-0-011466-4
Antal sidor: 525

Det här inlägget postades i Av Dolly, Klassiker, Recension, Roman och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Jane Eyre

  1. Traxy skriver:

    Hehe, jag som tyckte Bokcirkelns pretentiösa svammel var aptråkigt att lyssna på. *host*

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s