Intervju-recce: Den vita massajen

Sofia intervjuar Dolly om månadens bokklubbsbok, Den vita massajen av Corinne Hofmann. Den vita massajen handlar om författarens egen resa till Kenya där hon träffar en massaj som hon förälskar sig i. Vi får följa hennes liv i Kenya, som vit bland de mindre civiliserade massajerna.

Jag gillade boken. Hur uppfattade du den?
Jag fann ämnet och historien intressant, men boken faller lite på det litterära planet. Det byggs upp för många dramaturgiska toppar, vartannat kapitel ska vara super-spännande och efter ett tag så tröttnar man på det. Men man får en ganska djup och varierad bild av vardagen i Kenya.

Jag kunde inte låta bli att jämför boken med Robinson Crusoe som ju också handlar om överlevnad. Charmen med Crusoe är dock tillfredställelsen när han lyckas övervinna de, för civilisationen, banala problem (som att kunna laga mat, bygga hus). Corinne däremot tycks bara stöta på motstånd i det mesta. Drar du några andra eller liknande litterära paralleller?
Nej, eller ja, det finns ju många böcker om överlevnad, men jag drog inga paralleller under läsningen. Men hennes drivkraft är verkligen fascinerande. Hon håller ju på att dö upprepade gånger men vill ändå återvända och försöka igen.

Till vem skulle du rekommendera den här boken?
Till den som är intresserad av att läsa om andra kulturer, men som inte ställer så höga litterära krav, och till den läsare som kräver autenticitet – för Corinnes berättelse känns väldigt trovärdig.

En sak som jag irriterade mig över var att det på baksidan nämns något som händer på de sista 20 sidorna. Mycket märkligt! Nog kunde man ana det under läsningen, men att ha med just upplösningen på baksidan är väldigt konstigt. Så om du vill läsa boken och behålla lite spänning, läs inte baksidestexten!